En bortgång är i första hand en sorg, inte en ekonomisk fråga. Men utan förberedelser kan dödsfallet ändå utlösa en akut ekonomisk kris för den som är kvar, mitt i sorgen. Tre verktyg fungerar som ekonomiska krockkuddar och tar emot smällen: testamentet som styr arvet, livförsäkringen som ger ett kontant tillskott och efterlevandepensionen som fyller ut det bortfallna inkomstbortfallet. Den här guiden går igenom hur alla tre fungerar och hur du sätter dem på plats i förväg.
Gifta ärver automatiskt, sambor gör det inte
Är ni gifta ärver den efterlevande maken normalt hela boet innan gemensamma barn, tack vare den så kallade basbeloppsregeln i ärvdabalken 3 kap 1 §. Den efterlevande maken har alltid rätt till egendom motsvarande minst fyra prisbasbelopp innan särkullbarn eller andra arvingar får ut sin del.
Är ni sambor gäller inte detta. Sambor ärver enligt lag inte varandra alls, oavsett hur länge ni bott tillsammans eller om ni har gemensamma barn. Sambolagen reglerar bara delningen av bostad och bohag om förhållandet upphör, den ger ingen arvsrätt. Vill en sambo ärva sin partner krävs ett testamente, enligt SvD:s genomgång av hur du tryggar ekonomin inför en partners död.
Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av två vittnen som är närvarande samtidigt och vet att handlingen är ett testamente, enligt formkraven i ärvdabalken 10 kap 1 §. Vittnena behöver inte känna till innehållet. Förvara originalet på en känd plats och berätta för din partner var det finns, annars riskerar det att aldrig hittas när det behövs.
Livförsäkring som ekonomisk krockkudde
En livförsäkring betalar ut ett engångsbelopp till den efterlevande om den försäkrade dör, och kan täcka den akuta likviditetsbrist som uppstår innan arvet är klart. Sharon Lavie, privatekonom på Lendo, rekommenderar i samma SvD-artikel att teckna livförsäkringen på den som tjänar mest i hushållet, med den andra partnern som förmånstagare, eftersom det är den inkomsten som är svårast att ersätta.
Kontrollera samtidigt om du redan har en livförsäkring genom facket eller arbetsgivaren, en så kallad gruppliv eller tjänstegruppliv. Sådana försäkringar upphör ofta vid en viss ålder, vanligen mellan sextiofem och sjuttio år, så gå igenom villkoren regelbundet snarare än att anta att skyddet gäller livet ut. Se också över vem som står som förmånstagare, annars kan pengarna gå till fel person.
Efterlevandepension: statens skydd vid dödsfall
Utöver egna försäkringar finns statlig efterlevandepension. Den viktigaste delen för en yngre efterlevande partner är omställningspension. Enligt Pensionsmyndigheten kan du få omställningspension om du är yngre än 67 år när din make, maka eller sambo dör. För sambor gäller dessutom ett extra villkor: ni måste ha, ha haft eller vänta gemensamt barn, eller tidigare ha varit gifta eller registrerade partner. En sambo utan gemensamma barn har alltså inte automatiskt rätt till omställningspension, ytterligare ett skäl att inte enbart lita på det statliga skyddet.
Finns barn i familjen kan de ha rätt till barnpension till dess de fyller arton år, eller längre om de fortfarande går i grund eller gymnasieskola. Änkepension är en äldre ersättning som numera bara gäller kvinnor som var gifta med sin avlidne make den 31 december 1989, och är alltså inte aktuell för nya dödsfall bland yngre par.
Tjänstepensionens efterlevandeskydd
Många missar att även tjänstepensionen kan ha ett eget efterlevandeskydd, oftast kallat återbetalningsskydd. Enligt minPension innebär det att pengarna i tjänstepensionsförsäkringen går till en förmånstagare om du dör, i första hand make, maka, registrerad partner eller sambo, i andra hand barn. Dör du innan utbetalningarna har börjat får förmånstagaren normalt utbetalningar varje månad under fem år. Har utbetalningarna redan startat får förmånstagaren det som återstår.
Har du inget återbetalningsskydd går pengarna i stället tillbaka till det gemensamma pensionskollektivet som så kallad arvsvinst, vilket höjer övriga spararnas pension men inte din egen familjs. Logga in på minPension eller din pensionsförvaltares tjänst och kontrollera både om skyddet är påslaget och vem som står som förmånstagare, det går att ändra genom ett särskilt förmånstagarförordnande.
Så gör du i praktiken
- Skriv testamente om ni är sambor och vill ärva varandra, med två samtidigt närvarande vittnen.
- Teckna eller kontrollera livförsäkringen på den som tjänar mest, med rätt förmånstagare angiven.
- Kontrollera återbetalningsskyddet på tjänstepensionen och eventuell gruppliv genom facket eller jobbet.
- Dokumentera var testamente och försäkringsbrev förvaras, så att din partner hittar dem.
Om olyckan ändå är framme ska en bouppteckning förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad därefter, enligt ärvdabalken 20 kap 1 och 8 §§. Ett testamente ska lämnas in tillsammans med bouppteckningen, enligt Skatteverkets information om bouppteckning. Har du redan testamente, försäkring och förmånstagare på plats blir den delen av processen betydligt enklare att ta sig igenom.